Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från mars, 2011

Höglund känner sig handikappad i rullstol

Elisabeth Höglund har brutit sin högra lårbenhals. Trots smärtor vägrar TV4 ställa in hennes medverkan i programmet Herr & Fru. Efter den heroiska insatsen säger Höglund:
– Med tanke på hur jag kände mig strax innan kunde jag i alla fall genomföra det. Det var kul, men jag kände mig handikappad i rullstolen. Nu börjar jag få ont igen och ska ta en värktablett, säger hon. Grattis till den glasklara analysen att man känner sig handikappad i rullstol! Ser fram mot nästa intelligenta inlägg i analysen av hur det känns!

Hon tvingas till tv-show i rullstol (Aftonbladet 2011-03-31)

Kommunala busstreck Maria Larssons ansvar

Karl Grunewald debatterar i dag om utvecklingsstördas situation i Sverige. Han håller Barn- och äldreminister Maria Larsson ansvarig för att outbildad personal arbetar på gruppboenden.


Maria Larsson sviker de funktionshindrade (Expressen 2011-03-31)

Karl Grunewald har lång erfarenhet av de utvecklingsstördas situation i egenskap av f.d. medicinalråd på Socialstyrelsen. Tolkar jag honom rätt vill han se mer statlig styrning av de sociala verksamheterna. Han vill bland annat att regeringen ska fastställa vilken utbildning man måste ha för att arbeta med funktionshindrade:


Formellt sett är det inget yrke att vara anställd som LSS-personal eftersom det inte finns någon av regeringen fastställd kompetens. Kommunerna kan anställa vem som helst. Det senaste är att man flyttar över personal från äldrevården som inte orkar med sitt arbete där. Följden är att det finns en flora av titlar på de anställda på gruppbostäderna. Regeringen har inte ens låtit utreda vilka som bör gälla. Såväl Socialstyre…

Ctrl+C kulturen slår till

August Strindberg var Sveriges första fria debattör. Tänk dig vad han skulle ha gillat att blogga!

Yttrandefriheten gillas av alla. Så länge det är politiskt korrekt. Så länge det är lagom provokativt. Så länge dina åsikter sammanfaller med mina.

Överallt i världen har människor fått tillgång till internet och en möjlighet att själva uttrycka sina åsikter. Där folk har rest sig mot makthavarna, exempelvis Egypten, har fenomenet till och med kallats internet-revolution.

Är det då inte märkligt hur många åsikter som bara kopieras utan att ta en omväg förbi det egna omdömet? Ungefär samma nyheter och åsikter valsar runt jordklotet i olika vågor, utan att någon direkt funderar varifrån åsikterna kommer. Källkritiken kan ibland vara öronbedövande frånvarande.

Det finns möjlighet att bilda sig en egen åsikt och sedan meddela hela världen den. Varför då kopiera allmänna sanningar från ett fåtal inflyteserika personer som sitter i tv-sofforna och tycker hejdlöst om allting från Zlatan till Mona S…

Ska vi leka friska? Fiktiva jobb för sjuka människor

108 läkare i Sverige tycker att sjukförsäkringsreglerna är för hårda mot sjuka människor.

Sluta straffa våra patienter (SvD 2011-03-30)

Det finns en vandringsmyt om att svenskar överutnyttjar sjukförsäkringarna. Så klart det finns folk som får felaktiga utbetalningar och det bör givetvis stävjas, men de flesta som ansöker om sjukpenning är nästan undantagslöst grundligt undersökta av läkare, sjukgymnaster och arbetsterapeuter etc. Man får förutsätta att sjuka människor är sjuka.

108 läkare i Sverige vänder sig emot kritiken att deras läkarintyg skulle vara slarvigt skrivna. Det kan man förstå. Läkarna huvudsakliga arbetsuppgift måste väl ändå vara att undersöka patienterna och ställa diagnoser. Att då få läkarintygen underkända av Försäkringskassan måste vara frustrerande både för både läkare och patienter. Ett läkarintyg är en värdehandling som ingen tar lätt på.

I artikeln sägs att cancersjuka människor har tvingats till att avbryta sina behandlingar för att stå till arbetsmarknadens fö…

Hur många funkofobiska krönikörer finns det i världen?

Petter Lindgren heter en krönikör i Aftonbladet som blir alldeles till sig trasorna för några skådespelare med Downs syndrom spelat in filmen Hur många lingon finns det i världen? Hur vågar dom?

http://www.aftonbladet.se/kultur/article12746600.ab

Petter Lindgren börjar med att sätta foten i klaveret med att kalla skådespelarna mongoloida, helt obekymrad om att det heter Downs syndrom sedan länge, och sedan går det raskt nedför i samma stil.

Glad Hudik-teatern blir utnyttjade av den elake Mammon. Lindgren kallar teatern och den efterföljande filmen för "verksamheter". Det är synd om dom stackarna. Utnyttjade blir dom. Oklart på vilket sätt. Bara genom att visa sig på bioduken, eller?

Har det undgått Lindgren att vi alla blir utnyttjade av Mammon? Vare sig med eller utan funktionshinder. Att skriva för Aftonbladet, som Lindgren själv gör, är väl verkligen en dans kring guldkalven? Att dessutom Lindgren själv blir exploaterad på ett område han inte behärskar, måste väl anses som et…

Det var hyggligt av dig!

Det är så lätt att vara snäll. Varför väljer då folk att vara ohövliga?

Det kostar så lite att säga att någon är fin i håret, eller bara att säga att någon ser frisk och glad ut. Det gör så mycket, och folk blir upprymda, men komplimanger är de få som kan ge nuförtiden. Få verkar se några positiva drag hos sina medmänniskor, iallafall några som är värda att kommentera.

Vi är i bästa fall ett mumlande folk.

Varför finns det så många människor som vägrar heja, slänger dörren i ansiktet, aldrig säger tack när man släpper fram dem på gatan, expediter som inte säger varsågod eller tack?

Nu kanske det är jobbigt att vara servicepersonal och säga varsågod och tack hela dagarna, men orkar man inte med det, får man sjukskriva sig för upprepningsskada i arbetslivet.

Det finns folk som bara glor när de får höra att någon dött. Har de aldrig fått höra att det heter "beklagar sorgen"? Folk vet inte ens vad man ska säga när någon dött. Jo, det finns saker att säga, men ingen har lärt dem att …

Välkommen i gänget!

Det är tråkigt med vinterns tågförseningar. Folk har stått och frusit i väntan på försenade tåg. De har inte kunnat styra över sin egen tid. De har fått åka i överdrivet god tid för att komma i tid dit de ska. Det har varit besvikelse över tåg som blev inställda. De har inte vetat om de ska komma i tid till sina arbeten. Eländes elände.

Visst jag lider med alla tågresenärer, men det finns folk som har det så här året runt oberoende av snöfall och igenfrusna tågväxlar.

Funktionshindrade som använder (riks-) färdtjänst får finna sig i bra mycket mer i Uppsala kommun. De måste resa på billigast möjliga avgångstid, och avresan kan skjutas upp i fyra timmar, de får finna sig i att samåka och de måste ansöka minst fem arbetsdagar innan avresan, helst tidigare än så.

Det innebär att funktionshindrade inte får resa när de vill, och att de måste räkna med en hel del annat strul som samåkning och förseningar kan orsaka. Dessutom måste de planera sin resa noggrant i förväg, vilket ändå inte är någo…

Alla får ha en åsikt

Det finns särskilt två ämnen man inte får diskutera i Sverige. Det är pengar och politik. Vad finns det över att diskutera då?

Faktum är att det diskuteras för lite om pengar, iallafall när det kommer till privatekonomin. Klart man ska göra budget, räkna ordentligt på olika erbjudanden, löneförhandla, diskutera med säljare om de kan ge ett bättre erbjudande, pruta där det går, jämföra elleverantörer och ringa upp dem och föra en diskussion, klaga på dåliga varor och tjänster.

Den större ekonomin är också viktig eftersom den bestämmer ifall du ska få din gata plogad eller ej, eller om om du ska få behålla din skola.

Ofta betalar man och ser mindre glad ut för att man inte vågade prata pengar och resurser.

Faktum är att det diskuteras för lite politik. Man hoppas att någon annan ska se vad som behöver göras och att dom ska ta hand om allting. Sen blir man irriterad att politikerna ingenting begriper. Klart man ska engagera sig och göra sin röst hörd. Självklart ska man lägga sig i, bilda …

Ytan är allt djupet är intet

Snart är vi 9,3 miljoner kändisar.

Det som räknas i dag är att kunna sjunga, sporta, agera, skriva eller helt enkelt vimla runt i tidningarna.

Man måste vara utåtriktad i varenda sammanhang man befinner sig. Ber någon dig att resa dig upp och säga några ord, ska du genast kunna hålla ett lysande tal som får folk att häpna, helst ett bländande tal som får Winston Churchill att framstå som stum.

Råkar du hamna i en hiss ska du genast kunna hålla din 30 sekunders presentation. Helst så lysande så att den vd:n, som av någon outgrundlig andledning alltid åker hiss tillsammans med dig, ska bli så himla imponerad att han genast anställer dig till sitt nya 100-miljoners projekt.

Står du i kön på ICA och råkar stöta på ditt kusinbarns fotbollstränare, ska du genast börja nätverka över äggen och mjölken i kundvagnen. Vem vet, det kan leda till nya kontakter som ger din tillvaro en skjuts framåt?

Tar någon fram en kamera, le för allt i världen! Bilden kan hamna i en tidning och leda till att du bli…

Alla söker men ingen vågar leta

Jag tror jag börjar förstå problemet med arbetsmarknaden. I mitt företag rekryterar jag ibland personliga assistenter. Ibland hittar man en lämplig person direkt, men ibland får man leta i evigheter för att träffa på rätt person för jobbet. Slumpen styr tyvärr hela processen.

Ibland saknas rätt kompetens, ibland är ansökan för dåligt gjord (ibland fattas det namn exempelvis, inte helt ovanligt), ibland ställer den arbetssökande upp orimliga krav på arbetstider och löneanspråk. Ibland saknas det barnomsorg, ibland fungerar inte kollektivtrafiken till jobbet, ibland förlorar man ekonomiskt på att ta jobbet, etcetera.

Det är väl i och för sig naturligt att det kan finnas hinder på vägen till drömjobbet. Vore det enkelt skulle ju jobbet redan vara tillsatt. Rätt person på rätt plats infinner sig sällan bara så där.

I rättvisans namn finns det också företag som ställer upp rena fantasibeskrivningar på vad man kräver. Det är detaljerade listor på både krav och önskemål, men där önskemålen und…

Miljöer som är bra för funktionshindrade är bra för alla



Tro det eller ej, men bristande tillgänglighet för funktionshindrade är något som drabbar hela samhället. Otillgängliga miljöer gör det svårt för en rad grupper. Personer med barnvagn, rullator, rullstol, cykel, bagage och bil kämpar helt i onödan med hinder i vardagen. Vissa miljöer är så opraktiska att det verkar som om man ska vara sportklädd för att forcera hindren.

Uppsala Resecentrum är tyvärr ett exempel på en dåligt planerad miljö som lätt kunde ha förebyggts. Där finns bland annat en trappa som under vintern varit glashal och farlig även för personer utan problem att röra sig.

Det är först när "vanliga" resenärer slår sig halvt fördärvade som saken uppmärksammas. Då kan inte saken viftas bort som ett särintresse från gnälliga funktionshindrade.

För det är ju så, att knappt någon reser med tåg med bara ett vikt A4-papper under armen. De flesta vill ju både ha bagaget med sig och slippa bryta benet på resan.

Att resa är ju i sig en påfrestning för vem som helst. Du …

Gud är singel och verkar trivas med det

Alla karlar som det är något med är singel; Gud, Jesus, Paulus och påven. Det är ju helt tydligt att man ska vara singel för att uträtta något. Petrus hade väl någon fru vad jag minns, men han verkade å andra sidan inte ha varit hemma särskilt mycket, i så fall hade vi vetat hennes namn.

Det sägs också att Petrus äktenskap var barnlöst, vilket måste vara en chockande nyhet för alla som tycker att det är de kristnas plikt att uppfylla jorden inom det sedesamma äktenskapet. Lampan släckt där alltså.

Paulus å sin sida hade massor synpunkter på äktenskapet, men ska man vara ärlig så hade han ju aldrig prövat på det själv. Som en siminstruktör på land ungefär.

Därför är det lite anmärkningsvärt att en del kyrkor betonar äktenskapet så mycket. Som förebild står ofta "den heliga familjen", dvs Jesus, Maria och Josef. Jo, men det var ju snudd på att Maria höll på att bli singelmorsa hon med. Josef får väl anses som den store räddaren av dygden i det här läget.

Det är inget fel med äkte…

De politiska köttgrytorna värmer gott

Säga vad man vill om centerpartisten Stefan Hanna, men nog är det gott gry i den mannen. Mer sköra människor skulle ha kastat in handduken för länge sedan. I stridigheterna med partikamraterna Annette Stavenow Mansnérus och Mats Jonsson verkar Hanna helt otroligt nog gått segrande ur striden.

Ledamöter gick emot Hanna

Jag har inga synpunkter på hur Hanna agerat i sak, men däremot har jag något att säga om hur interna nomineringskampanjer inom partierna går till. Därom kan jag ge besked ty jag har varit med.

Problemet med lokalpolitiken är att den är en så fruktansvärd tråkig, tidsödande och trög process. Ingen normal människa orkar läsa hundratals kommunala handlingar för sedan sitta på kommunstyrelsens sammanträde i tio timmar. Det är helt enkelt en onaturlig beslutsprocess. Knappt någon orkar med den, när de förstått vad den innebär.

De fåtal politiker som tar sig igenom det första stålbadet av tråkiga sammanträden, personangrepp och allmän leda, kanske hittar sina specialområden och b…

I en annan del av Uppsala

I Uppsala nya tidning (UNT) kan man läsa om evighetsdebatten "skäliga/goda levnadsvillkor" för funktionshindrade. Det är den lilla nyansskillnaden mellan SoL och LSS/LASS för den som orkar fördjupa sig i detaljer.

Jag förstår inte riktigt vad forskaren i funktionshinder Barbro Lewin egentligen vill säga i artikeln Vem bryr sig om LSS värdegrund?

Det verkar handla om att funktionshindrade ska ha möjligheten till att utvecklas på samma villkor som alla andra, men att de inte ska tvingas till det. Ett konkret exempel är att man tvingat utvecklingsstörda och autistiska barn att knyta sina egna skor, fast de inte har kunnat lära sig det.

Lewin pekar på att LSS/LASS inte ska användas som rehabilitering så att personalen ska slippa böja på sina ryggar och knyta skor till personer som bara trilskas och egentligen kan. Så långt är jag med, men att det skulle ha någon mystisk koppling till vem som har den politiska makten i kommunen, nja... där tappar iallafall jag den logiska tråden...

S…

Hjälp till självstjälp





Är det någon mer än jag som undrar hur självhjälpsböckerna har kunnat bli så populära? Jag menar, det står ju sällan något användbart i dem. Behovet av rådgivning verkar oändligt! Lyssna bara på de här titlarna:

Kvinnorna som slutade bantaMindfulness. Ögonblickens underSjälvhjälpsbok för sömnlösaBestäm dig. Handbok för snabbare och bättre beslutSov dig smalBonusföräldrarErotisk massageSjälvkänsla på jobbetFinn din livsuppgift12 verktyg i KBTRätten att vara tankspridd och konsten att komma ihågAtt förstå barns tankarSjälvkänsla nu! Din personliga coach visar hurStressKonsten att läsa tankar. Hur du förstår och påverkar andra utan att de märker någotEnergitjuvar. I familjen, i relationen och på jobbet Att välja glädje. En bok om att få ett bättre livPositiv energi. 10 recept som omvandlar trötthet, stress och rädsla till livsglädje, styrka och kärlek
Alltså här har vi att göra med en person som är en sömnlös bonusförälder med dålig självkänsla både på jobbet och hemma - mest för…

Oj, i dag tror jag att jag ska byta åsikt!

Du vaknar inte upp på morgonen och tänker "oj, i dag tror jag att jag ska byta åsikt!" Att byta parti är värre än att byta bank eller elleverantör. Det är svårt nog att sitta med olika erbjudanden från bankerna, men när det kommer till vad man egentligen tycker ideologiskt så blir det genast så mycket svårare. Tycka är lätt, men att få ihop sin världsbild är svårare!

Nej, det sker en gradvis förskjutning. Det är som om du tänker "vänta nu... vad var det där för någonting?" Det hör till ett intelligent ställningstagande. Du köper inte det politiska paketet utan att först öppna det.

Du är skyldig dig själv att pröva dina politiska ställningstaganden. För min egen del har det inneburit en resa från kristdemokrat till liberal. Det har inte varit lätt. På det yttre planet kan det vara en svår resa. Av dina gamla partikamrater får du "luftbehandlingen" och av dina nya vänner kan du mötas av misstro, men för min del har otroligt nog varit lättare än jag trodde.

Eg…

Vems är makten över gatubilden?

I Uppsalas stadsmiljö kan man se spåren av alla möjliga trendiga tankar om offentliga miljöer. Ibland har det varit populärt med cykelvägar. Då hittar man dem på alla möjliga platser, även där det inte fungerar.

Ibland har "trafik-blandarna" härjat fritt och skapat miljöer där det är tänkt att man ska krama varandra i trafiken.

Dragarbrunnstorg är ett sådant exempel. Där ska fotgängare, cyklister och biltrafikanter samsas. De flesta kryper fram och har ingen aning vad som gäller. Osäkerheten om vem som har företräde ökar och skapar trafikfarliga situationer. Hela torget ser förresten ganska trist och anonymt ut, som ett grått DDR-torg innan hoppet tändes.

På andra ställen härjar falangen som vill göra om Uppsalas stadskärna till rena rama Fanny och Alexander-psykosen. Överallt lägger man gammaldags gatsten för att turisterna ska kunna gå runt i illasittande shorts, äta mjukglass och låta sig imponeras av Uppsalas ärevördiga historia några timmar på sommaren.

Om sedan cyklister…

Rasbiologisk dynga behöver mockas ut från bibliotekshyllorna

På Stadsbiblioteket i Uppsala finns 257 böcker om samer. De flesta är ganska gamla vid det här laget. Den äldsta är från 1899. Jag vill inte påstå att jag läst alla, men några har jag läst och bläddrat i lite extra. Det är slående vilka svepande och fördomsfulla påståenden där står om samerna, mest av typen rasbiologisk dynga.

Det vore bra om Uppsala stadsbibliotek såg över sin litteratur ur ett rasbiologiskt perspektiv och rensar ut gamla fördomar om samerna och andra naturfolk. Med tanke på att det är ett folkbibliotek som vänder sig till allmänheten bör man inte sprida rasbiologiska idéer som är mer än hundra år gamla och förlegade sedan åtminstone andra världskrigets slut. Man borde åtminstone få bort alla hänvisningar till "lappar".

Den vidriga, fördomsfulla litteraturen ska naturligtvis inte censureras, men passar bäst på ett forskningsbibliotek där idéforskare kan grotta ned sig i allsköns dumheter om skallars mått etcetera.

Om ett folkbibliotek ska spegla sin samtid bör…

En kommun har mycket gemensamt med en bostadsrättsförening

I en bostadsrättsförening diskuterar man gärna vem som har lämnat luddet kvar i torktumlaren och vem som aldrig kan se till att ytterdörren går i lås. Däremot hör man sällan livliga diskussioner om lånen ska bindas eller inte, eller om man ska investera i ny ventilation eller inte. Småaktiga frågor ältas, men avgörande beslut förbigås med tystnad.

Enkla frågor diskuteras i dagar, ja, för att inte säga år, men när det kommer till viktiga principiella frågor för framtiden, gärna med stora ekonomiska investeringar i bakgrunden, ja, då har de flesta ingenting att säga. Kolla bara på nästa årsmöte. Folk sitter med sina tummade årsberättelser och vågar inte fråga någonting alls om ekonomin, men när det kommer till att någon spelade för hög musik i fredags.. ja, då kan du ge dig på att diskussionen pågår till halv tolv på natten... och ofta utan ens en bensträckare..

Likadant är det i politiken. Stefan Hanna har i flera veckor varit "torktumlarluddet" i Uppsalas politik. Visst är det…

Jobbmässor skapar falska förhoppningar

Det är svårt att förstå syftet med jobb- och utbildningsmässor. Grejen med att söka jobb är ju att vara på plats där ingen annan befinner sig, inte på en plats där hundratals andra samlas och konkurrerar om samma jobb!

Som läget ser ut i dag så finns det mer efterfrågan än utbud. Horder av arbetssökande drar planlöst omkring med sina cv:n i handen från den ena montern till den andra, antingen med en plågad uppsyn eller ett tillkämpat leende som kan betyda i stort sett vad som helst. En del bryr sig inte ens om att gå in i montrarna utan dras med i lämmeltåget som är på väg ut genom entrédörrarna.

Rekryterarna ler lika tillkämpat. Visst söker de personal, men de har oftast bara en eller ett fåtal arbetstillfällen att erbjuda och dessutom har de mycket specialiserade krav. Inte finns det jobb till nyanlända flyktingar med SFI som enda svensk merit. Inte finns det jobb till den med ryggproblem som inte orkar jobba heltid. Inte finns det jobb till den som är utbränd och behöver ett lugnare …